ericablomén

Nu när jag satt här med datorn på bordet och tränade som bäst på mina jäkla ord tills imorgon kom min lille kisse upp på bordet. Det är något otroligt vad den katten är söt, min lille Börje. Han gjorde min dag, bara sådär. Bara genom att stå och titta på mig och sedan puffa sitt huvud så gulligt upp emot mitt. Det fick mig även att inse hur mycket jag saknar lille Pippi, som vi avlivade innan jul. Hon gjorde alltid så. Kom upp i min höjd på något sätt, antingen genom att klättra på mig eller bord eller soffa eller vad som nu är i närheten, och sedan puffa mig lite lätt på huvudet. För att sedan stirra mig in i ögonen en liten stund och sedan springa därifrån. Dessa underbara djur.

Nej, nu måste jag träna en sista gång på franskan innan jag hoppar i säng.

Natti natti!